En helt ny dimension av känslor!
Vi människor har berikats med den fantastiska förmågan att kunna känna känslor. Redan från födseln fyller de en viktig funktion i våra liv då det är genom dem som vi kan förmedla till våra föräldrar vad vi behöver. Att känna känslor är därför lika naturligt som att andas och det är genom känslorna som vi upplever en stor del av livet. Hur mycket vi känner och hur vi reagerar på våra känslor beror på hur vi är som personer och vad vi har för tidigare erfarenheter. Därför är det viktigt att vi lär oss respektera varandras känslor och förstår att det som är stort för en person kan vara en bagatell för en annan.
Jag är en person som helt saknar filter då det kommer till känslor då jag känner allt väldigt starkt och intensivt. När jag är glad så sprudlar det om mig, när jag är arg så kokar jag av ilska och när jag är ledsen så känns det som att hela världen rasar samman. Jag har även fått förmågan att kunna känna in andra människors känslor vilket kan vara väldigt påfrestande ibland då jag har nog med att hantera mina egna känslor. Jag är en så kallad högkänslig person och även om det stundtals kan vara väldigt jobbigt så för det med sig enorma fördelar då jag genom detta personlighetsdrag har lätt för att känna empati, medkänsla och förstå varför andra människor reagerar som de gör.
Jag hörde en gång någon som sa att det bara är de starkaste själarna som berikats med gåvan att känna både sig själva och andra så djupt och intensivt. Jag är helt övertygad om att det stämmer då det krävs en inre styrka för att kunna hantera ett så brett känsloregister. Jag tror inte att jag hade fått denna förmåga om jag inte hade haft en kapacitet att kunna klara av den. Om jag lär mig att hantera och kontrollera den på ett bra sätt så kan den bli en riktig superkraft då den kan ge mig en ökad förståelse både för mig själv och för andra!
När man känner så starka känslor som jag gör så kan man lätt få en uppfattning av att det inte går att känna mer. Men jag hade fel! De senaste åren har jag fått uppleva en helt ny dimension av känslor som jag inte ens trodde existerade i denna värld. Jag har aldrig tidigare varit i närheten av att känna så djupt och intensivt och anledningen till det är att jag har gått igenom många tuffa perioder som har gjort mig extra känslig.
Vissa dagar har jag fått uppleva en så stark eufori att jag bokstavligen lyft från marken likt en gigantisk luftballong. Helt berusad av lycka svävade jag runt bland molnen och njöt av livet. Men den fantastiska färden hade ett högt pris. När luften tog slut i min ballong så kraschade den i marken med en sådan kraft att den orsakade ett stort avgrundsdjupt svart hål i marken. Där föll jag ner och tvingades möta mina mörkaste demoner som lyckades ge mig så mycket ångest att jag trodde att jag skulle gå sönder fullständigt. Andra dagar har det blåst upp till en gigantisk storm som fått mig att blåsa omkull helt. Denna orkan av känslor beror oftast på PMS men även om jag vet vad stormen kommer ifrån så spelar det ingen roll då jag inte har haft något att sätta emot när dessa vindar har dragit tag i mig.
Vi är uppvuxna i en kultur där vi lärt oss att obehagliga känslor ska undvikas till varje pris. Vi får tidigt lära oss vilka känslor som är accepterade att känna och på vilket sätt vi ska visa dem. Eftersom jag känner så starkt som jag gör så får jag därför ofta höra att jag överreagerar. Därför försöker jag alltid att hålla tillbaka det jag känner och låtsats att känslorna inte existerar.
Men varför ska jag hålla tillbaka så mycket och sträva efter att vara någon som jag inte är bara för att försöka passa in i normen för vad som anses normalt? Ska jag behöva gå omkring och känna att jag inte passar in i den här världen bara för att jag känner för mycket? Då kan man ställa sig frågan om det verkligen finns någon som kan svara på hur mycket eller lite som är normalt att känna i olika situationer. Om man tänker på detta så kommer man snart inse att det inte finns något svar på den frågan!
Om vi inte får lära oss att alla känslor är tillåtna att känna så kommer det tillslut skapa en rädsla för att känna och uppleva starka känslor. Därför tror jag att de flesta människor skulle tjäna enormt mycket på att våga möta sina känslor och acceptera att de finns där även om vi ibland saknar förståelsen för varför de dyker upp i vårt inre.
Vi behöver ibland påminna oss om att alla våra känslor berikar vårt liv på ett eller annat sätt. De tunga känslorna som är svåra för oss att hantera hjälper oss att utvecklas som människor även om det rör upp starka känslostormar under tiden och när vi upplever stunder av lycka så får det oss att kunna uppskatta allt det vackra som finns i vårt liv. Utan mörker så skulle det inte finnas något ljus och utan sorg så skulle det inte finnas någon lycka. Det innebär att vi måste kunna känna obehagliga känslor om vi ska kunna uppleva fantastiska glädjerus. Så slutsatsen blir att alla känslor är bra och även om jag stundtals tycker att det är jobbigt att känna så starkt som jag gör så ger det mig ett mycket rikare liv. Däremot så skulle jag vilja lära mig att kontrollera mina känslor då det stormar som allra värst!
Ha det så bra så hörs vi igen i nästa inlägg/ Kram Bettan
