Att vara människa innebär att man har känslor. Hur vi upplever dem beror mycket på vad vi har varit med om tidigare i livet. Om vi inte får lära oss under barndomen att hantera starka känslor så kommer det att få stora konsekvenser för oss som vuxna. Vi försöker då tränga undan eller förminska de starka känslor vi upplever. 

Ibland kan det uppstå känslor hos oss som vi inte vill kännas vid och då försöker vi att förneka dem. Men det går inte att låtsats att de inte finns för då växer de sig bara ännu starkare. Acceptera i stället att känslan finns där och lyssna på vad den kan ge dig för budskap. Ofta kan vi lära oss massor om oss själva om vi lär oss att lyssna på våra tankar och känslor!

Om vi hela tiden håller tillbaka det vi känner och inte uttrycker de känslor vi har så har de en tendens att tillslut växa sig så starka att de expoderar inombords. Känslorna kan då orsaka fysiska symtom i kroppen som huvudvärk eller så får man ont i magen så man får svårt att äta. Därför är det väldigt viktigt att man får lära sig att hantera och uttrycka det man känner på ett bra sätt! Jag tror att de allra flesta skulle må mycket bättre om de kunde gråta när de var ledsna, skrika då de var arga eller kunna hoppa högt av lycka. Vi måste sluta vara så rädda för att känna starka och intensiva känslor då de kan berika vårt liv. Tunga känslor som är svåra för oss att hantera hjälper oss att utvecklas som människor även om det rör upp starka känslostormar under tiden. 

En av de starkaste känslostormarna man kan kan uppleva i livet är när man blir riktigt förälskad i någon. Ni vet så där kär att det känns som att det har flyttat in små fjärilar i magen som flyger omkring. Det är en känsla som är så stark att den kan vända hela ens värld upp och ner. Är känslan besvarad så blåser det upp kraftiga vindar som får en att lyfta flera meter från marken och det känns som att man svävar fram berusad av kärlek. 

Men kärlek gör inte bara människor lyckliga, det kan också orsaka smärtsamma sår i hjärtat. Det finns inget som gör så ont som när ens känslor inte är besvarade eller när den man är kär i vill vara med någon annan. Varje gång jag har fått mitt hjärta krossat i tusen bitar av obesvarad kärlek så har jag därför önskat att jag haft förmågan att stänga av alla starka känslor. 

En annan stark känsla som kan få det att börja storma rejält är ilska. Några saker som kan göra mig riktigt arg och provocerad är när man inte ser människors lika värde. Det kan få mig att fullständigt koka av ilska. När jag blir arg så har jag en tendens att häva ur mig saker som jag kanske inte riktigt menar, men som i stundens hetta känns helt rimligt. Jag måste lära mig att kontrollera mina känslor i det läget och inte låta de svämma över så det blir en total översvämning!

 

Jag klarar av att hantera alla typer av starka känslostormar förutom ångest, det är en känlsa som jag inte alls kan hanskas med. Även om jag vet att den inte kan skada mig så får den mig att känna mig så maktlös då jag inte kan kontrollera den.

Ångesten gör att alla negativa tankar och känslor jag har inom mig tar över och det känns som att jag ramlar ner i ett stort svart hål. Detta har hänt flera gånger på praktiken och varje gång så har en kvinnlig kollega frågat hur jag mår. Jag svarar alltid att jag mår bra även om jag inombords skriker så högt att jag nästan inte kan urskilja något annat ljud. Egentligen vill jag inte ljuga men det är som om något annat tar över inom mig och jag tappar förmågan att kontrollera orden som kommer från min mun. 

 

Det sägs att ögonen är själens spegel och därför avslöjar ofta blicken hur man mår. Jag låter därför inte så många människor se in i mina ögon. Det är bara de som kommit mig väldigt nära som får göra det. De som lyckats se in i min själ får se en liten skör flicka som ropar på hjälp att hantera all ångest som finns därinne. Det enda hon vill är att få falla ihop i en liten hög och låta alla känslor få komma ut.

Jag vet att min kvinnliga kollega är en världsmästare på att kunna hantera ångest! Jag har aldrig sett någon bemöta ångest på ett sådant bra sätt som hon gör och det gör att jag känner mig fullständigt trygg i hennes sällskap. Jag vet att hon utan problem skulle kunna ta emot mig om jag faller till marken. Ändå håller jag kvar min ångest inom mig tills det känns som att jag ska kvävas. En stor anledning till det är att jag är så rädd för att mina tårar ska komma fram då jag har svårt att visa mig så sårbar inför någon. 

 

Några dagar i månaden så drabbas många kvinnor av pms och så även jag. När den slår till så stormar det rejält inombords. Alla känslor och tankar jag lyckats tränga undan kommer då fram stakare än någonsin och tar över fullständigt. Den ångesten är så mörk och nattsvart att det inte går att se något ljus alls. Allt känns bara totalt meningslöst.

Det spelar ingen roll om jag vet att det beror på min pms för känslorna är så starka. Det är som en stor orkan av känslor som stormar inne i kroppen och jag har inget att sätta emot. Jag blåser omkull och de negativa tankarna börjar eka inne i huvudet tills de har lyckats få allt att kännas hopplöst. Den tanke som ekar högst dessa dagar är att jag inte ska lyckas med det jag vill uppnå och det får mig att börja tvivla på mig själv. Alla dessa tankar får mig att gå sönder...

När alla dessa känslor åker omkring i kroppen så tappar man lätt balansen och då blir man mer känslig än vanligt. Allt man känner blir starkare och det gör att man ofta överreagerar på minsta lilla sak. Dessutom så är humöret i botten och man blir lätt så arg och sur att det kokar på insidan. 

 

Jag är en person som känner väldigt mycket då jag inte har något filter då det kommer till känslor. Jag avskyr att mina känslor har en sån stor makt över mig och jag har många gånger önskat att jag skulle kunna lära mig att stänga av och kontrollera dem. Tänk vad enkelt och okomplicerat livet skulle vara då!

Ibland känns det nästan som en förbannelse att jag har fått förmågan att känna så intensivt som jag gör. Men det är också en gåva då det även ger mig förmånen att få uppleva väldigt starka lyckorus. Även om det stundtals är väldigt jobbigt så skulle jag nog inte vilja leva utan mitt starka känsloregister! Det jag däremot skulle vilja lära mig är att kontrollera dem när det stormar som allra värst!