Vi måste finna vår egen väg!
När vi kommer till den här världen så har vi ingen karta och kompass med oss vilket innebär att vi behöver bli vägledda av våra föräldrar eller av andra familjemedlemmar under våra första levnadsår. När vi sedan växer upp så kommer vi att samla på oss både kunskaper och erfarenheter som bidrar till att stärka den inre kompass som vi alla bär på djupt inom oss och det är den kompassen som senare i livet kommer hjälpa oss att navigera på den karta som vi har framför oss. Hur den kartan ser ut och vilka vägar den innehåller är olika för alla människor då det beror på vad vi har för mål, drömmar och visioner samt på vilka förutsättningar vi har då vi ska påbörja vår vandring. Det är därför viktigt att vi lär oss att utgå från vår alldeles egna karta då det är vår egna väg som vi ska hitta och utforska och ingen annans!
En del av vägarna på vår resa genom livet kommer att leda oss helt rätt och andra helt fel och en del kanske tar slut innan vi ens har hunnit fram dit vi ska och då kan vi behöva se oss om efter en ny väg att vandra. Ibland kommer vi även att hamna i ett vägskäl där valet inte ligger hos oss utan på någon annan. Det kan handla om att vi hamnar mitt i en skilsmässa där den ena partnern vill skiljas eller att vi kanske blir uppsagda från vårt arbete på grund av nedskärningar. Vi kan också hamna i vägskäl där vi tvingas byta väg på grund av yttre omständigheter som att vi drabbas av olika sjukdomar eller att vi står mitt i en ekonomisk kris som gör att vi behöver välja en annan riktning än den vi hade tänkt oss från början.
Men även om vi tvingas lämna den väg som vi egentligen vill vanda på så har vi ändå möjligheten att välja vart den nya vägen ska leda oss och det är något som vi aldrig får glömma bort! Det innebär att om en dörr stängs igen så kommer det att öppnas flera nya någon helt annan stans och det behöver vi påminna oss själva om vi de tillfällen då det känns svårt att lämna det förfluta bakom oss.
Jag har vandrat på flera vägar som har haft olika riktningar och gemensamt för dem alla är att de har bestått av fruktansvärt många hinder och motgångar vilket har gjort att min resa stundtals har varit väldigt svår. Under den resan så har jag besökt de mörkaste gränderna, gått vilse i de största skogarna, bestigit berg som jag sedan har ramlat nedför igen samt stått inför gigantiska hinder där det bara blåst motvind men trots det så har jag ändå lyckats ta mig fram på min väg. Jag hade dock en period tidigare under året då jag klev rakt ut i en av livets kraftigaste stormar och när jag befann mig mitt uppe i den så började min inre gps att navigera helt fel vilket ledde till att jag tappade bort mig själv längst vägen.
När det hände så var jag tvungen att ladda om hela mitt system med positiv energi för att kunna hitta tillbaka till mig själv igen och det var något som jag passade på att göra under sommaren då jag var ledig. Den vägen har jag sedan fortsatt på under hösten och jag har även sett till att bygga upp och stärka min inre trygghet vilket har gjort att jag nu upplever att min inre kompass har blivit starkare än någonsin. På den väg jag nu vandar börjar jag nu kunna se ett stort och viktigt vägskäl uppenbara sig framför mina ögon och jag vet vad som finns där då det är jag själv har beslutat mig för att gå dit! Det har hänt så oerhört mycket det senaste halvåret vilket innebär att jag inte är samma person längre och därför så behöver jag se över saker i mitt liv och fatta beslut utifrån vart jag befinner mig idag och det är de besluten jag ska fundera över framme vid korsningen som ligger framför mig!
Vi människor kommer att passera flera olika vägskäl under vår livstid och även om vi upplever att vi befinner oss på rätt väg så verkar det inte som att vi kan undvika att hamna i dessa korsningar. Det beror på att vi behöver dem för att vi ska kunna stanna upp och känna efter om vi fortfarande befinner oss på rätt väg eller om det faktiskt är så att vi behöver byta riktning.
En del försöker undvika att hamna i något av livets större vägskäl då de tycker att det är svårt att fatta belsut om hur de ska gå vidare men eftersom korsningarna är oudvikliga så behöver vi lära oss att hantera hur vi ska agera när vi hamnar mitt i dem. Det är något som kan vara väldigt svårt men en sak som vi verkligen bör undvika när vi står där är att lägga benen på ryggen och springa därifrån bara för att vi tycker att det är en jobbig plats att vara på. Då är det bättre att vi försöker leta upp något stort och vackert träd som finns i närheten där vi kan slå oss ner en stund och fundera över hur våra valmöjligheter ser ut då det kommer att ge oss de bästa förutsättningarna för att kunna fatta så kloka och genomtänkta beslut som möjligt!
Man kan aldrig veta om man har gjort rätt val innan man ser och upplever det färdiga reslutatet av det och därför så är det naturligt att vi tvekar och känner oss osäkra varje gång vi ska välja en ny riktnining i vårt liv. Men om vi ska kunna ta oss framåt mot våra mål och drömmar samt få möjligheten att växa och utvecklats som människor så måste vi sluta vara så rädda för att trampa snett hela tiden. Vi behöver ibland gå vilse för att kunna hitta rätt igen och de snedsteg som vi tar längst vägen kommer att ge oss värdfelfulla insikter om oss själva samt ge oss viktiga lärdomar som vi behöver ha för att kunna fortsätta vår resa.
Det kan självklart vara så att vi ångrar en del livsval och även funderar kring hur livet hade sett ut om vi hade agerat annorlunda men då behöver vi påminna oss själva om att vi faktiskt inte hade varit dem vi är idag utan dem. Det beror på att vi formas av alla de hinder och prövningar som vi möter på vår resa genom livet och därför så behöver våra snedsteg inte enbart vara negativa!
Alla vägar vi väljer i livet kommer att innehålla olika hinder och prövningar då det är en del av resan men den väg som vi har valt bör ändå kännas rätt ända in i själen. Det inneär att vi inta ska gå omkring med skoskav som med tiden riskerar att orsaka djupa och smärtsamma sår. En del kanske beger sig till affären för att köpa skoskavsplåster eller ser till att gå in sina skor ordentligt innan de ger sig iväg på en långvandring men det är inte alltid det räcker för att få bort den smärta som skoskaven orsakar.
Jag har den senaste tiden känt att jag nu har kommit fram till en plats på min vandring där jag inte längre vill ha saker i mitt liv som ger mig skoskav och det gäller inom alla livsområden! Det kommer självklart alltid att finnas saker som svider och gör ont då det är något som vi aldrig kan komma ifrån men när något gör ont på riktigt så tror jag att det är viktigt att vi ser till att byta skor eller också överväger att byta väg helt då vi alla förtjänar en långvandring utan skoskav!
Det är många människor som försöker sträva efter att hitta en så rak och utstakad väg som möjligt till sin slutdestination men jag tror inte att livet handlar om att hitta den vägen! Jag tror att det handlar om att vi ska utforska så många olika vägar som möjligt för att skapa vår alldeles egna och unika livsväg! Under den vandringen så behöver vi påminna oss själva om att det inte finns någon väg som är mer rätt än någon annan då vi ofta har en tendens att jämföra oss med hur andra människor väljer att leva sina liv. Det är självklart inte fel att rådgöra med andra när vi står mitt i ett vägskäl men besluten om vilka vägar vi ska vandra behöver vi själva fatta då det är vi som har huvudrollen i filmen om våra liv!
Det som är viktigt och betydelsefullt för en person behöver inte vara det för någon annan och därför så kommer vi att börja gå vilse om vi enbart följer andra människors fotspår! Därför så är det viktigt att vi lär oss att lyssna inåt och låter vårt hjärta ge oss den vägbeskriving som är rätt för oss så att vi kan finna vår egen väg genom livet!
Ta hand om er så hörs vi igen i nästa inlägg/ Kram Bettan
