I helgen fick jag vara med om en sak som jag alltid kommer att bära med mig i mitt hjärta. Det kanske inte är en nyhet som förändrar den här världen men i mitt liv så är det en mycket stor och viktig händelse. Jag har nämligen fått den stora äran att bli gudmor åt min systers son Lucas <3 

Det är ett ärofyllt hedersuppdrag som jag kommer ta på fullaste allvar. För mig är det ett stort ansvar som nu vilar på mina axlar och jag kommer att göra mitt bästa för att vara en bra förebild för honom. Jag vill även att han ska känna att det alltid kommer att finnas en utsträckt hand hos mig som han kan hålla i då det stormar på livets väg. Jag vill vara en trygg och fast punkt i hans tillvaro som alltid finns vid hans sida. 

 

När jag fick frågan om jag ville vara Lucas gudmor så blev jag rörd till tårar då jag kommer att bli en viktig person i hans liv. Det känns så bra att veta att hans föräldrar ger mig ett så stort förtroende och att jag är en önskad person i deras sons liv. 

Då jag och min sambo inte har några egna barn så fick han frågan om han ville vara gudfar vilket också gjorde så att jag inte kunde hålla tillbaka mina tårar. Det känns så fint för oss att vi nu har en gudson som vi får möjlighet att följa genom livet. Min sambo kommer utan tvekan att bli världens bästa gudfar och han och Lucas har redan fått en mycket speciell och fin kontakt med varandra. Eftersom vi skulle bli hans gudföräldrar så fick vi stå vid hans sida under den fina dopcermonin och även utföra varsitt uppdrag. Sambon hällde upp dopvattnet och jag fick hålla i dopljuset. Det kändes så högtidligt att få stå där mitt i kyrkan och vara en viktig del under hans dop.

Lucas klarade gudstjänsten med bravur då han inte sa ett knyst under hela cermonin. Jag har en känsla av att jag nog upplevde dopet som lite jobbigare än honom då jag inte alls tycker om att stå i centrum. Men eftersom Lucas gjorde en så bra prestation så kan ju inte hans gudmor vara sämre så jag bet ihop där jag stod inför alla och fick höra efteråt att jag gjort en mycket fin insats trots att jag var både spänd och nervös. 

 

Jag har sedan dagen då jag blev tillfrågad om att vara gudmor funderat på vad som är viktigt att föra vidare till Lucas. Något som känns viktigt för mig är att jag får en möjlighet att ge honom det som jag har gått miste om under min uppväxt. Jag vill därför så tidigt som möjligt få honom att förstå att man ska vara den man är och ingen annan. Ingen ska behöva växa upp med känslan av att man inte räcker till eller duger som den man är! 

Jag vill att begrepp som tillit och trygghet ska få en helt annan innebörd för honom än vad de har haft för mig. Men jag är väl medveten om att jag måste jobba med min egen tillit innan jag kan lära honom att känna det. Därför tränar jag väldigt mycket på det och jag har kommit en bra bit på vägen mot att våga lita på andra människor igen. 

 

Jag har inga gudföräldrar men min morbror har varit som en gudfar för mig. Han och jag har alltid haft en speciellt band till varandra. När jag var var inne i min mest problematiska period och stängde av hela min omvärld så var han den enda som kunde nå fram till mig. Jag är därför oerhört tacksam för att han fanns vid min sida när jag behövde honom som mest. Han har alltid trott på mig och mina förmågor. Vill jag öka mitt självförtroende inför en svår uppgift så är det honom jag pratar med. Det är också honom jag rådfrågar om viktiga beslut i livet. 

En så viktig person som min morbror har varit för mig vill jag kunna vara för Lucas under hans uppväxt! Jag vill som hans gudmor finnas tillhands med kloka råd och ge stöd och uppmuntran på hans resa genom livet. Med mig ska han kunna bygga sandslott i sanden, bada i havets vågor men också ha djupa och allvarliga samtal med om allt som händer i livet. När jag har lärt honom allt jag kan och delat med mig av alla mina erfarenheter så ska vi hitta på massor med roliga och busiga äventyr tillsammans. Jag ska också ge honom så mycket kärlek att han aldrig behöver tveka en enda sekund på hur otroligt älskad och värdefull han är <3